Vad är ridterapi?

Ridterapi har alltid ett terapeutiskt syfte. Det terapeutiska syftet är olika beroende på patientens behov och ridterapeutens yrkeskompetens:

• sjukgymnaster arbetar med att förbättra de fysiska förutsättningarna för patienten. Det kan innebära att de till exempel stimulerar kroppsfunktioner som muskelspänning, balans och koordination. Sjukgymnasten använder sig av hästens rörelser för att bearbeta funktioner hos patienten. Patienter som uppskattar ridningen är motiverade att anstränga sig med sina sjukgymnastiska övningsprogram, vilket påskyndar det terapeutiska förloppet.




• psykologer använder patientens relation till hästen som verktyg i arbetet. Genom mötet med hästen, som lyssnar med inte talar, som har behov men inte ställer krav, får patienten en möjlighet att möta sig själv. Utifrån den ökade självinsikten fortsätter arbetet.


• socionomer och socialpedagoger fokuserar på de sociala aspekter som ridningen innehåller. I övningarna ingår att vara närvarande, kommunikativ och inkännande. Genom positiva och spännande upplevelser stärks självförtroendet, och med de förvärvade kunskaperna och erfarenheterna också självbilden. Ryttarrollen är något att växa i och vara stolt över oavsett nivå.

Psykologer och socialterapeuter arbetar också med hästarna från marken, det vill säga att det inte är nödvändigt att patienten rider. Det bredare begreppet hästunderstödd terapi är då mer adekvat.

Dessutom finns fritidsridning för personer med funktionsnedsättningar, vilket alltså inte är ridterapi, eftersom det inte finns fokus på uttalade terapeutiska målsättningar. Fritidsridning kan ändå vara mycket välgörande.